Spelinspektionen har inkommit med ett remissvar gällande utredningen om partipolitiska lotterier. Där framgår att myndigheten inte har något att invända gällande utredningens förslag. Däremot gör Spelinspektionen vissa påpekanden angående de föreslagna datum för när lagändringarna ska komma att träda i kraft.
Vad innebär partipolitiska lotterier?
Begreppet partipolitiska lotterier avser den typ av lotterier som organisationer säljer i syfte att generera intäkter till politiska partier. I Sverige har den här typen av lotterier varit tillåtna sedan 60-talet. Socialdemokraterna och partiets ungdomsförbund är exempel på organisationer som säljer lotter för stora pengar. Den totala omsättningen brukar ligga omkring 250 miljoner kronor årligen och 2022 redovisades en vinst från Partipolitiska lotter på över 40 miljoner kronor.
Även Moderaterna säljer lotter som står för en utmärkande del av partiets intäkter.
Bakgrunden till utredningen
Tidigare i år inleddes en statlig utredning för att begränsa möjligheterna för partipolitiska lotterier. Syftet var kort och gott att öka förtroendet för det politiska systemet eftersom den här typen av lotterier inte är tillräckligt transparenta.
Uppdraget gick ut på att ta fram två alternativ gällande en lagändring för partipolitiska lotterier i Sverige. Ett förslag om att helt förbjuda partipolitiska lotterier genom att dessa organisationer inte ska kunna få spellicens utfärdad av Spelinspektionen. Det andra förslaget skulle innefatta skärpta villkor för att tillhandahålla denna typ av lotterier.
Utredningen har också haft i uppdrag att ta ställning till ett av de två förslagen, vilket slutligen blev det andra förslaget som handlar om att strama till regelverket och inte införa ett totalförbud. Regelverket föreslås begränsa hur partipolitiska lotterier får använda sig av kredit och bonus samt hur de beskattas.
Vad innebär ett remissvar?
Det hör till att regeringen utreder ärenden i samband med en eventuell lagändring, precis som i fallet med de partipolitiska lotterierna. När dessa utredningar pågår kan regeringen också be berörda myndigheter att återkomma med sina synpunkter i ärendet. Syftet är för regeringen att få en bättre bild över problematiken. Samt få klarhet över hur en förändring i lagen skulle förbättra alternativt försämra situationen. Myndighetens svar kallas för remiss och finns med som underlag till det efterföljande beslutet.
I detta fall är det Spelinspektionen som är berörd myndighet och har därför ombetts att lämna synpunkter på förslagen.
Spelinspektionen föreslår ändrade ikraftträdandedatum
Enligt remissvaret från Spelinspektionen har myndigheten ingenting att anmärka på när det gäller utredningens förslag. Däremot vill Spelinspektionen uppmärksamma att de föreslagna datumen för när ändringarna ska träda i kraft kan behöva justeras.
När det gäller utredningens första förslag om ett förbud för partipolitiska partier anser Spelinspektionen att de föreslagna ikraftträdandedatumen behöver justeras. Både när det gäller ändringen i spellagen och insynslagen.
För det andra alternativet, att skärpa kraven för partipolitiska partier, påpekar Spelinspektionen att det förberedande arbetet med nya föreskrifter tar lång tid. Utredningen föreslår att lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026, men myndigheten anser att regeringen bör överväga att sätta ett senare datum. Det kan nämligen ta upp till ett år och mer än så för att ha alla föreskrifter på plats.